Minoritetsspråk och behörighet

Sverige har fem nationella minoritetsspråk. Finskan är ett av dem. Mitt modersmål. De övriga är jiddisch, samiska, romani och meänkieli.

Min kommun är förvaltningsområde för finska, något man blev 2012. Detta innebär att man på ett bättre sätt åtar sig att trygga finskans särställning och kvalitet.

Jag har jobbat i Norrköpings kommun som modersmålslärare i olika omgångar sedan 1989. Har dock aldrig fått fast tjänst trots att jag är behörig med examen från Hemspråkslärarlinjen, Göteborgs Universitet 1985. Har alltid hamnat i kläm, ty så fort jag har varit på väg att bli ”inlasad” har någon annan med fler tjänsteår i kommunen blivit övertalig och gått förbi. Inget att säga om det, under de tidigare åren fanns det en hel del behöriga modersmålslärare. Men när jag senast sökte förlängning på mitt vikariat för två år sedan, fick jag veta att kommunen har slopat behörighetskravet och anställer endast personal som redan har tjänst i kommunen, oavsett behörighetsgrad.

De senaste åren har man haft barnskötare, förskollärare och annat övertaligt folk som har undervisat i finska ända upp till gymnasienivå. Säkert ambitiösa och duktiga människor, jag ifrågasätter inte några enskilda personers lämplighet här, men vad vill vi ha för skola? När man från regeringshåll annars är måna om utbildningar och legitimationer, varför gäller inte detta hela skolan?

I vilket annat ämne skulle man göra likadant? Eller i annan kommunal verksamhet? Låt oss säga att man behöver en ny kommunekonom; skulle man hellre låta en övertalig vaktmästare ta över sifferexercisen än att anställa en matematiskt och administrativt skolad person bara för att slippa nyanställa?

Hade för ca ett år sedan ett personligt samtal med kommunalrådet Olle Johansson (S). Då tyckte han inte att kommunen gjorde rätt. Han till och med skrattade åt det absurda i att jag med min utbildning befann mig i fas3,  inte heller tyckte han att man sparade något om man lät bli att anställa mig.

Sedan hände ingenting. Nu har tonen hos den gode Olle ändrats. Efter ett brev jag skrev till kommunalråden och berörda chefer ställde Mathias Sundin (FP) en fråga till kommunfullmäktige om förhållandet. Olle Johansson lär då ha svarat ungefär att allt är Jan Björklunds fel. Då Sundin omformulerade frågan var allt fortfarande Jan Björklunds fel.
Goddag yxskaft! Man kan säkert beskylla Jan Björklund för mycket men knappast för att han lägger sig i vem Norrköpings kommun anställer som lärare i finska…

När jag fick min examen var modersmålet på tapeten och behörighet vägde tungt. Dock ej nu längre. Det märkliga är bara att ingen tycks vilja veta när mitt intyg slutade gälla. Så här svarar Tommy Fabricius, utbildningsdirektör i Norrköping

Något krav behörighet för modersmålsundervisning har inte tagits bort eftersom det inte har funnits, men IKSE prioriterar de med pedagogisk utbildning före andra.

 Här har det som ofta varit en avvägning, där det faktum att det endast gäller 20%, den tillsatte är utbildad pedagog med utbildning och undervisningserfarenhet i finska samt att hon redan är anställd i kommunen sammantaget har  vägt över.

 Den dag kommunen inte har erforderlig kompetens internt, så har du däremot ett gott konkurrensläge.

(IKSE=Interkulturella Språkenheten, kommunens avdelning för all modermålsundervisning, min anm.)

Fint klapp på huvudet, tacktack. Jag ställde en följdfråga:

Så kommunen tycker att språkundervisning på gymnasienivå lika väl kan bedrivas av en förskollärare som en behörig gymnasielärare? Intressant.

Skulle detta gällt också om det hade handlat om svenska, engelska eller något B-språk? Att kommunen inte haft behörighetskrav i modersmål tidigare är också en nyhet för mig.

Senast i går hörde jag i radion Erik Ullenhag tala om snabbutbildning av modersmålslärare i finska eftersom det är brist av dem i landet. Hör Norrköping inte till landet?

Tommy Facricius:

Hej igen!

 Jag tycker inte att man kan dra slutsatsen att vi generellt likställer förskole- och gymnasiekompetens, utan som jag skrev så handlar det om en sammanvägd bedömning. Men den bedömningen har gjorts utifrån de utgångspunkter och rutiner vi har idag, och din fråga ger oss förstås anledning att ta upp ett resonemang tillsammans med HR om det finns anledning att nu ompröva våra bedömningsgrunder.

Gick vidare till Skolverket och undervisningsråd Mats Wennerholm. Därifrån fick jag följande svar:

Skolverket har precis som alla andra som arbetar i skolan att förhålla sig till Skollag och förordningar. Styrdokumenten säger att huvudmannen är skyldig att erbjuda modersmålsundervisning bl.a. förutsatt att man kan engagera en lämplig lärare före undervisningen.  Det finns krav på skolhuvudmannen vid anställning av modersmålslärare att personen ska vara lämplig för sitt uppdrag (Skolförordningen 2011:185 5 kap 10§)  Det är huvudmannen som anställer som också sätter upp kriterierna för lämplighet. Några av de faktorer som huvudmannen tittar på vid bedömning av lämplighet är bl.a.  förståelse för uppdraget och dess styrdokument, tidigare akademiska kunskaper, särskilt pedagogiska, personens kunskapssyn, syn på elever lärarrollen, ämneskunskaper och  kunskaper i svenska språket, relationen mellan tidigare skolerfarenheter och den svenska skolan.

mvh/ Mats Wennerholm

Blev inte riktigt klok på svaret så jag förtydligade, denna gång i punktform på inrådan av en god vän.

Hej Mats!

Blev inte riktigt klar över ditt svar, kan du förtydliga några punkter:

 1. Menar Skolverket alltså att formell behörighet inte är avgörande, utan att andra egenskaper väger tyngre?

2. Anser skolverket att man i och med att man har fått behörighet i yrket i Sverige, i ett av dess universitet, inte automatiskt uppfyller kraven på ” förståelse för uppdraget och dess styrdokument, tidigare akademiska kunskaper, särskilt pedagogiska, personens kunskapssyn, syn på elever lärarrollen, ämneskunskaper och  kunskaper i svenska språket”?

3. Vad tror Skolverket i så fall att man sysslar med på lärarhögskolorna om man inte skolas i just ovannämnda egenskaper?

4. Hur kommer man att, som regeringen skriver, ”genomföra insatser för att förstärka tillgången på lärare i nationella minoritetsspråk” i fortsättningen, när man redan nu struntar i att ta tillvara på de lärare som redan finns? Det kan knappast handla om nya former av utbildningar eftersom dessa enligt era direktiv inte väger särskilt tungt i de allmänna bedömningarna.

Och Mats Wennerholm svarade, fast inte i punktform.

Hej igen Pentti, ditt ärende handlar om en fråga som Skolverket inte har mandat att lägga sig i utan något som enligt gällande lagstiftning avgörs av skolhuvudmannen. Det formella kravet vid anställning av modersmålslärare är lämplig. Det är skolhuvudmannen som bestämmer vem som är mest lämplig. Det är alltså en fråga mellan arbetsgivare och arbetstagare.

mvh/ Mats

Och eftersom jag inte blev riktigt klok nu heller skrev jag ytterligare en gång:

Fick fortfarande inte riktigt svar på hur ni ser på de kommande utbildningarna det talas om. Finns dessa överhuvudtaget eller är detta bara något som media hittar på, och om det kommer att utbildas modersmålslärare, kommer dessa att på något formellt sätt kunna åberopa sin behörighet, eller kommer dessa personer endast så att säga kasta studiemedel i sjön?

Denna lättvindiga och svävande syn på lärarbehörigheter, är detta något som bara gäller modersmålslärare, eller är de omtalade lärarlegitimationerna lika värdelösa hos andra lärargrupper?

/Pentti

Men då slutade Mats Wennerholm att svara helt, både i punkt- och annan form.

Om regeringens direktiv angående modersmålsundervisning kan vi läsa här. Den på Skolverket som har ärendet på sitt bord är enligt mina källor just Mats Wennerholm. Fast han kanske inte har hunnit städa sitt bord ända till den nedre delen av högen där dylika promemorior brukar hamna?

Nyligen gick Norrköpings kommun ut med Överenskommelse mellan Norrköpings kommun och Arbetsförmedlingen”, vars mål ska vara ”att öka sysselsättningen bland personer som står långt från arbetsmarknaden”, ett dokument undertecknat av Angeles Bermudez-Svankvist för Af och Lars Stjernkvist för Norrköpings kommun.

Igår träffade jag Madeleine Peyron som nu är chef på Arbetsförmedlingen i Norrköping på SALO, min fas3-handläggare. Tog upp dokumentet och ville skriva ett brev till henne och kommunen. Men Madeleine ville inte ha några brev från mig. Hon sa att detta inte gällde mig eller några enskilda människor över huvudtaget, utan var ett ”generellt” dokument. Enskilda arbetslösa göre sig med andra ord icke besvär när kommunen utrotar arbetslöshet, endast de generellt arbetslösa.

Men nu har i alla fall beslutsfattarna fått säga sitt. För den här gången. Anser mig fortfarande vara en av de mest tvåspråkiga personer i Norrköping och tycker därmed att en förvaltningskommun borde kunna nyttja mina resurser på ett bättre sätt än att låta mig bli förolämpad på Arbetsförmedlingens terapiverkstäder, där målet är att ”lära sig att gå upp i tid, duscha och träffa andra människor”.

Det är mycket sammanvägning i de samlade bedömningarna nuförtiden. Som sedan slutar i generella dokument. När Angeles Bermudez-Svankvist fick gå var det inte för att hon var full på jobbet eller för att hon ringde i telefon, nejdå, enligt Hillevi Engström bygger beslutet på ”en samlad bedömning”.

Min samlade och sammanvägt generella bedömning är att det här landet och dess kommuner styrs av idioter.

Annonser

12 thoughts on “Minoritetsspråk och behörighet

  1. Har du inte fattat att det är att du är uppstudsig som är problemet? Du vet inte din plats. Lär dig bocka och skrapa med foten, så skall det nog gå bättre.

      • Tyvärr förvånar din berättelse mig inte. Mina barn hade rätt till modersmålsundervisning, men pga av att Stockholms stad inte ville att invandrarbarnens språk skulle kosta någonting, blev undervisningen meningslös och jag drog barnen ur verksamheten. Lärarna hade usla villkor och usel betalning och de bra lärarna lämnade också många gånger verksamheten. Så fort det inte finns tvingande statliga regler, blir undervisningsverksamhet något man låtsas ha och inte något man satsar på.

      • Blir inte ett dugg förvånad Håkan. Har hört skräckhistorier från landet då man erbjuder modersmål för lågstadiebarn efter klockan 19 med mera. Bara för att få så många som möjligt att avstå.

  2. Tack för en bra blogg! När jag fick frågan i fullmäktige valde jag att inte disskutera ett enskilt ärende, jag tycker inte att det är fullmälktiges roll. Så länge vi har det regelsystem som nu gäller så finns det också möjlighet att anse att ”lämplig person” ska ha tjänsten. Det är inte poliker som anställer utan tjänstemän, vilket är bra. Men vår uppgift är att skapa bra riktlinjer.
    Ska vi ge alla elever en likvärdig möjlighet så är hemspråk och studiestöd avgörande. Och att den som undervisar har kompetens för den nivå man undervisar i. Den nuvarande regeringen är inte intresss
    Vi

    var i det sammanhanget jag lyfte regeringens ovilja att skapa en lärarlegitimation för hemspråkslärare, vilket borde vara självklart. Vi vet att hemspråk och studiestöd på sitt modersmål är avgjörande

  3. Den nuvarande regering med Björklund i spetsen är inte intresserad av att skapa en lärarlegitimation för hemspråkslärare, vilket jag nämnde i fullmäktige. Däremot har riksdagens opposion tillsammans med SD tagit beslut om att ta fram en lärarlegitimation för hemspråkslärare, vilket nuvarande regering förhalar. Ska vi klara av uppdraget så är det genom kompetenta lärare, Norrköping har ett arbete att göra!

    • Tack för svar Olle!
      När det gäller lärarlegitimation i allmänhet har jag personligen aldrig förstått poängen med det, ser det som ytterligare ett dokument på att man har klarat av lärarhögskolan, något man har kunnat visa upp med redan gällande papper.
      Redan gällande papper är något jag redan har, om man struntar i dem, vad ska jag då med en legitimation till, ytterligare ett papper i byrålådan för tjänstemän att strunta i?

      Om kommunen nu är för en legitimation, då tolkar jag det som att man värnar om kvalitet. Varför inte göra det redan nu och anställa rätt man på rätt plats?

      • Det finns lärarlegitimation även för modersmålslärare och enligt skollagen ska den som har lärarexamen (efter 1 dec lärarlegitimation) gå före vid tillsvidareanställning. Men om personer som anses ”lämpliga” redan finns anställda hos huvudmannen finns inget krav på att annonsera efter någon ny. I en stor kommun borde det dock vara så pass stor omsättning på folk att det då och då måste utannonseras tillsvidareanställningar även som modersmålslärare i finska. Det ska bli intressant att se hur Skolinspektionen kommer att agera mot huvudmän som systematisk använder obehöriga genom att försöka kringgå regelverket. Svar till ”Olle” är ju att även om kommunen får använda obehöriga så är de ju inte skyldiga att göra det…

      • Intressant i så fall, den information jag själv fick från IKSE, då jag senast hade ett vikariat där för ett par år sedan, var att modersmålslärarna var undantagna från lärarlegitimationen.

  4. Ping: Reaktion på mitt förra inlägg | Ljuramannen

  5. Behörighetskravet är viktigare än legitimationen, men båda behövs. Poängen med legitimation är att den påminner både elever, lärare och föräldrar om att läraren har ett myndighetsuppdrag som måste skötas i enlighet med regelverket och som kan dras in vid grova överträdelser. Att det ingår att läraren är behörig är en bonus. Så länge hemspråksundervisningen är så begränsad och perifer och så länge hemspråkslärare inte fungerar som klassföreståndare och mentorer kan jag inte se någon poäng med att legitimera dem. Det skulle också vara orättvist att låta icke-behöriga hemspråkslärare där det inte finns en behörig gå helt utan hopp om fast tjänst. Däremot borde det självklart vara så att en behörig går före en obehörig.

    Innan man tar till de djupaste brösttonerna är det dock bra att komma ihåg att alla lärare var i Penttis sits för väldigt kort tid sedan. Fast anställda mellanstadielärare har trumfat mången ämneslärare, fast anställda icke-lärare med för den delen. Fortfarande finns det ledarskribenter som ondgör sig över behörighetskraven och som talar om alla fantastiska obehöriga lärare – opinionsbildare som alltså tycker att man ska agera precis som Norrköping gör med hemspråkslärare med alla lärare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s