Deltidsregeln – fritt fall bakåt

Sedan 2010 har jag varit inne i Jobb- och utvecklingsgarantins fas3. Men i modern tid, under perioden oktober 2014 – mars 2015 lyckades jag få en tjänst på 45% som modersmålslärare och kursledare i finska i Norrköpings kommun, då man slog ihop ett grundskolevikariat med en i vuxenkurs. Parallellt med en likadan vuxenkurs och enstaka modersmålstimmar i Finspångs kommun, plus några i Söderköpings kommun, lyckades jag få ihop tillräckligt med arbetad tid för att kvala in i A-kassan igen för en ny period.

Så långt allt väl. Ser fram emot en varm sommar och efter den en ny höst med ungefär samma upplägg. Dock hänger allt på vikariatet på 45%. Om jag inte får fortsätta med den genom att ordinarie lärare kommer in måste jag nämligen säga upp mig. Från precis alla uppdrag i alla tre kommuner.

Enligt nuvarande regelverk får man inte stämpla upp till heltid mer än max 75 dagar. När dessa är avklarade får man välja mellan att försöka klara sig på deltidslönen eller säga upp sig. För övrigt den enda gången man får säga upp sig utan påföljder.

I mitt fall är valet att antingen stämpla som heltidsarbetslös eller jobba deltid och bli vräkt. Att planera lektioner och kurstillfällen under broar och i soprum i januari låter inget vidare, så valet lär bli ganska enkelt.

Men hur tänker man från samhällets sida? Om ett par år räknar jag med att få heltidstjänst p g a väntade pensionsavgångar. Detta om jag får fortsätta som hittills. Är jag däremot borta ur svängen ett år, då kan det vara kört och som så många gånger tidigare under min minst sagt krokiga modersmålslärarkarriär, lär några andra komma före.

Då återstår 300 dagar A-kassa, därefter JUG igen. Jag har hamnat i en återvändsgränd. Och inte bara jag, utan tusentals andra i samma sits inom olika yrken och branscher.

En nära bekant, vi kan kalla henne Berit för hon heter nästan så, har nu hamnat i fas3. Hon blev erbjuden plats på en fas3-verkstad där man spikar fågelholkar. Vi ses där om ca två år Berit!

Fast ärligt talat, vore det inte bättre för både fåglar och människor om den som var bra på att bygga fågelholkar gjorde det och den som kan den finska grammatiken någorlunda hyfsat får fortsätta med det?

 

Mammor vårdar. Pappor kidnappar.

Hade en givande, men framför allt skrämmande pratstund över en kopp kaffe hemma hos en god vän sedan några år tillbaka. Vi kan kalla honom Magnus, av den enkla anledningen att han heter så. Magnus har under det senaste halvåret figurerat i både svensk och utländsk press som ”kidnappare”. Detta för att han råkar älska sin dotter mer än något annat.

Den här artikeln var riksnyhet i höstas.

Den här alldeles nyligen.

Hollywoodaction så det heter duga! Eller åtminstone Beck eller Wallander med Persbrandt i alla huvudrollerna… Magnus egen berättelse lät inte alls lika dramatisk men så säljer han varken tidningar eller filmer heller.

Enligt Magnus skulle han helt enkelt hämta sin dotter från Öland. Han har gemensam vårdnad om henne med mamman, något han haft hela tiden sedan han och dotterns mamma separerade. Enligt ett tingsrättsbeslut skall dottern bo hos honom varannan helg. Nu åker han till Öland från Norrköping, har med sig en kamrat som chaufför och dennes son som just då råkade vara ledig. Han åker till skolan, hämtar upp dottern och går med henne till bilen. Men då vill inte dottern följa med. Hon har bestämt med en kompis att de ska sova över tillsammans. Då tvingar Magnus in henne i bilen med milt tvång. Sedan åker de. På vägen övernattar de i närheten av Västervik hos släktingar. Dottern har lugnat ner sig, ser t o m fram emot att fira sin födelsedag i Norrköping med pappa, farfar och andra släktingar och vänner.

På morgonen får Magnus ett sms från sin bror som frågar vad som står på och ber honom läsa tidningar och sätta på radion. Magnus får en mindre chock. Han är efterlyst som historiens värsta barnarövare i både Sverige och utomlands. Vad gör Magnus? Jo, han ringer polisen. Förklarar läget, lugnt och sansat. Polisen råder honom lika lugnt och sansat att åka till Norrköping som planerat och anmäla sig hos polisen där. Det gör Magnus och resten är historia.

Ungefär så. Det jag återger här är alltså Magnus egen version, jag var själv inte med och därför tänker jag inte ens försöka återge alla detaljer eller gå i god för vad som exakt hände eller när. Men däremot har jag träffat Magnus åtskilliga gånger under årens lopp och finner ingen orsak att tvivla på hans berättelse. Han säger att det som stämmer i tidningsversionerna är att han åkte till Öland för att hämta sin dotter, tog tag i henne och motade in henne i bilen. Men resten är fiction för att det ser bättre ut i tryck. Varför skulle dottern ducka för poliskontroller när han själv redan har ringt dem och de ber honom att ta sig dit utan varken bevakning eller eskort? Att de skulle ha planerat resan stämmer också, men inte för att ”kidnappa” någon, utan för Magnus ska hämta hem sin egen biologiska dotter över en helg, allt enligt ett domstolsbeslut!

Men får man då tvinga in barn i bilar mot sin vilja? Jag skulle vilja fråga motsatsen, får eller bör föräldrar ha ansvar över 13-åringar, eller ska vi låta dem sova hos kompisar, vänner, mindre kända vänner, eller varför inte på parkbänkar så fort det behagar dem? Eller hur är det om familjen ska åka och handla och ungen inte vill följa med? Är det kidnappning då också?  När man har kommit överens i domstol om gemensam vårdnad, ska då en 13-åring bara ändra sig efter att pappan har åkt alla milen mellan Norrköping och Öland bara för att kompisen har fått tag i en bättre film och godare popcorn för just den kvällen? Alla som har haft med tonåringar att göra vet hur fort humöret kan skifta i den åldern.

Det kan ju vara på sin plats att man även känner till bakgrunden till varför han måste åka ända till Öland för att hämta sin dotter. Den bakgrund som tidningarna inte skriver om.

När jag själv första gången träffade Magnus var dottern 6 år. Det var på ett pappa-barn-möte i Norrköping. Då var Magnus en bruten man. Han hade då ensam haft hand om sin dotter i ett halvår då hennes mamma utan förvarning bara hade försvunnit. Sedan efter sex månader dök hon bara upp, hade hittat en ny man på Öland och skulle ta med dottern. Magnus själv:

– 5/12 2005 anlände jag och dottern till vår bostad efter en utlandsresa. När jag stannade bilen rusade mamman fram till bilen och slet ut henne från bilen. Hon lurade mig att de skulle besöka mormor. Det blev inte så, mamman körde direkt till Öland utan att meddela mig.

När sakernas tillstånd gick upp för Magnus gjorde han en anmälan. Till svar fick han: ”Vi kan inget göra, flickan är ju hos sin mamma!” När han vände sig till familjerätt och socialtjänst var bemötandet detsamma. ”Hon har det väl bra hos sin mamma!” ”Nu är hon så hemmastadd på Öland, det vore inte bra för barnet att ta henne därifrån. Hon är ju hos sin MAMMA!”

När Magnus sedan efter bara 21 dagar åkte för att besöka flickan, hade mamman och den nye sambon lyckats manipulera henne så att han knappt kände igen sin dotter. När han försökte tilltala henne, skrek hon bara hysteriskt.
– Pappa är farlig! Pappa har svarta onda ögon!

Magnus var som sagt en nedstämd man då jag träffade honom första gången. Samtidigt är han väldigt stark och ger sig inte. Under alla dessa år har Magnus kämpat mot myndigheter och domstolar. Så småningom lyckades han få tillstånd ett umgänge varannan helg. Detta fungerade hyfsat även om mamman tillsammans med den nye sambon fortsatte att motarbeta. Bland annat säger sambon en februaridag år 2012 till Magnus att dottern inte vill åka till honom. Detta sker utanför deras bostad på Öland dit Magnus har tagit sig för att hämta dottern. Trots detta skickar dottern 7 st sms denna dag till sin pappa och berättar att hon inte får träffa honom. Detta är väl olaga frihetsberövande om något!

Nu väntar nya rättegångar och Magnus kan få fängelse upp till flera år. Hans brott? Han har följt ett domstolsbeslut om gemensam vårdnad. Han älskar sin dotter. Och det mest graverande; han är man och pappa.

Det sket sej.

Inte blev jag generaldirektör för Arbetsförmedlingen. Inte idag iallafall… Den som har missat min ansökan kan läsa här.

Mikael Sjöberg blir ny generaldirektör på Arbetsförmedlingen. Han tar över den hårt kritiserade myndigheten efter Angela Bermudez-Svankvist.

Detta enligt SvD Näringsliv. Den första artikel jag på måfå googlade fram. Och ur den kan man bland annat läsa följande:

Själv har Mikael Sjöberg inte hunnit bilda sig en egen uppfattning om vad som är huvudproblemet med Arbetsförmedlingen.

– Jag har ju mötts mycket av den mediala bilden, och jag brukar tänka att det finns flera sidor på den diamanten som visas upp, så jag skulle vilja prata med medarbetarna och skapa mig en egen uppfattning, säger Sjöberg.

Öööö…? Hur tänkte han här? Och hur tänkte Af? Varför sparkade man den förra? Jo, för man hade problem som behövde lösas. Och vad söker man? Jo, förmodligen en som vet vad problemet är. Hela min ansökan bygger just på det. Undrar hur hans ansökan såg ut…? Vi läser vidare:

…Och han har redan satt upp tre prioriterade områden för sitt nya jobb.
– Det är inte den här dagen jag kommer att lägga fram ett programförslag. Men tre områden vill jag titta på. Det ena är förtroendet, tillit och socialt kapital är viktigt i ett samhälle. E-tjänster kommer jag också att titta på. Dessutom hur vi jobbar med de arbetssökande och arbetsgivarna.

Ungefär så skrev jag också fast inte lika luddigt och svävande, vilket jag givetvis borde ha tänkt på. Att som GD säga något som alla kan få ut något av luktar amatör på lång väg. Vi har med ett proffs att göra! ”Förtroendet, tillit och socialt kapital”  Vilken poesi!
Fast det där med E-tjänster var ju ganska konkret. Men ska det verkligen behövas en generaldirektör till det? Varför inte fråga min bonusdotter på 20? Eller vem som helst som har fyllt 15 med smartphone.

Och sedan tänker han inte så mycket mer än:

– Jag känner mig stolt och ödmjuk. Det är en stor och komplex myndighet jag nu blir chef för. Det är ett meningsfullt men också utmanande uppdrag, säger Mikael Sjöberg.

Bra, nåt har han i alla fall insett.  Annars får vi veta följande meriter: Sosse, fackligt aktiv i Metall, regeringskansliet, arbetsmarknadsdepartementet, inrikesdepartementet, finansdepartementet och socialdepartementet som statssekreterare.

Totalt sökte 48 personer tjänsten.

Så står det. Men ingen av oss andra fick ens en bekräftelse på att man hade tagit emot våra ansökningar, än mindre läst dem. För varför skulle man? Kompisen fanns ju i nästa korridor.

Mikael Sjöberg är för övrigt kusin till den före detta statsministern Göran Persson.

Bra! Så har han nån att fråga om råd. Nu är ju inte jag någon som tror att släktskapet skulle vara till någon fördel, nej nej nej, vi bor i Sverige! Men även jag hade kunnat fråga min kusin om råd ibland. Han är en pensionerad sjöman. Inte för att han någonsin har satt sin fot i någon av alla de dammiga korridorerna på varken regeringskansliet, arbetsmarknadsdepartementet, inrikesdepartementet eller finansdepartementet, än mindre på Arbetsförmedlingens huvudkontor. Men han har sett världen.

Att bräcka Malena Ernman

Fick en årssammanfattning av bloggen från WordPress:

”The concert hall at the Sydney Opera House holds 2,700 people. This blog was viewed about 22,000 times in 2013. If it were a concert at Sydney Opera House, it would take about 8 sold-out performances for that many people to see it.”

Undrar vad Malena Ernman skulle säga? Hon som jobbar så hårt.

”In 2013, there were 8 new posts,growing the total archive of this blog to 24 posts.”

ÅTTA (8) skrifter på ett år! Det är slött! Och lika slött lär det bli 2014 av en man som siktar på att födas till sengångare i sitt nästa liv.

”The busiest day of the year was November 20th with 8,716 views. The most popular post that day was Ansökan som generaldirektör till Arbetsförmedlingen.”

Fast om mitt ”blogjob” var slött så är inte myndigheterna bättre. Har fortfarande inte fått svar på min ansökan, inte ens en bekräftelse på att de har tagit emot den. Inte heller tycks min starkaste konkurrent, professor Britta Lindholm-Sethson fått något vettigt ur dem trots att hon faktiskt har ringt och tjatat. Om Britta kan vi läsa här.
Konkurrent och konkurrent förresten, vi skulle nog bli ett bra radarpar. När professorn möter klassens clown, då har man väl i princip fyllt hela samhällsspektrat…

Så det var det året, nästa får visa på nåt annat, ses då! Gott Nytt År alla trogna läsare!
Om sengångare kan ni läsa här.

Öppet brev till Norrköpings kommun och Arbetsförmedlingen

Fick just en uppgift att Norrköpings kommun har i likhet med alla andra kommuner i landet varje år sedan 2009 tagit emot 2 kr/invånare för att stärka undervisningen i jiddisch och finska. Något som ytterligare får stöd av följande klipp från riksdagens propositioner:

Utdrag ur  Prop 2008/09:1 utgiftsområde 25 sid 15:
Grundskoleförordningen (1994:1194) och gymnasieförordningen (1992:394) har ändrats avseende modersmålsundervisning i finska och jiddisch. Genom ändringarna jämställs samtliga nationella minoritetsspråk i Sverige. Förordningsändringarna trädde i kraft den 1 juli 2008. Merkostnaderna för kommunerna beräknas bli 16 miljoner kronor per år. År 2009 föreslås anslaget ökas med 24 miljoner kronor, varav 8 miljoner kronor avser kompensation för ökade kostnader under andra halvåret 2008.
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=GW031d26

Utdrag ur  Prop 2007/08:1 utgiftsområde 17 sid 114:
Det nuvarande kravet på minst fem elever i kommunen för modersmålsundervisning i finska eller jiddisch ska slopas. Kravet på att modersmålet ska vara ett dagligt umgängesspråk i hemmet för att elever som tillhör de nationella minoriteterna ska få rätt till undervisning ska också tas bort. Utvecklingen av läromedel för de nationella minoriteterna behöver vidare stödjas. De ekonomiska konsekvenserna för kommunerna och eventuell reglering enligt den kommunala finansieringsprincipen kommer att redovisas när förslag läggs.
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=GV031d23

Även texten i cirkuläret hos Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Cirkulär 08:66  ger stöd för uppgifterna med följande ordalydelse:

Rätt till modersmålsundervisning i finska och jiddisch

En förordningsförändring görs för att införa en rättighet till modersmålsundervisning i finska och jiddisch. Kostnaden för kommunerna regleras i det generella statsbidraget och för år 2009 avser ersättningen även hösten 2008.”

Med anledning av detta skulle jag vilja ställa följande frågor:

1/ Stämmer mina uppgifter?

2/ I så fall; vart tar dessa pengar vägen? Mig veterligen har man i alla fall inte har ändrat på verksamheten, för så vitt jag förstår kräver man i Norrköping fortfarande att modersmålet ska vara ett aktivt språk i hemmet för att man ska ha rätt till undervisning, ej heller har jag någonsin hört någon inom kommunen  tala om detta extraanslag.

3/ Arbetsförmedlingen har tillsammans med kommunen gm Lars Stjernkvist undertecknat följande Överenskommelse mellan Norrköpings kommun och Arbetsförmedlingen.

När jag talade med Madeleine Peyron, chef för arbetsförmedlingen i Norrköping, fick jag det mycket svävande svaret att ”detta inte var ett dokument som gällde mig, utan var ett mer allmänt dokument”.
Varför skriver Af och Norrköpings kommun i allmänhet och Lars Stjernkvist i synnerhet på en massa dokument som inte gäller levande människor utan bara något allmänt i största allmänhet?

4/ Kan man inte med stöd av detta allmänna dokument anställa en lämplig person, dvs undertecknad, för att utveckla och täcka behoven i finska språket i kommunen som ju faktiskt, förutom nämnda extraanslag, är förvaltningskommun med särskilt ansvar för just finska? Har från olika håll hört att de resurser man nu tilldelar inte räcker på långa vägar. Finansieringen är färdig och dessutom skulle pengarna gå till den verksamhet de är ämnade till, vilket jag tar mig friheten att misstänka inte har skett hittills. Samtidigt skulle Af och kommunen tillsammans kunna visa att man faktiskt vill göra något för oss arbetslösa med kompetens.

Skickar detta brev till chefer på Af samt alla kommunalråd i Norrköping. Samtidigt kan vi också skicka en förfrågan till alla spelbolag på norra halvklotet; hur många svar kommer jag att få och vilka kommer att vara mest seriösa?

Ansökan som generaldirektör till Arbetsförmedlingen

Arbetsmarknadsdepartementet                                              Norrköping 2013-11-01
103 33 Stockholm.

A2013/4101/SV.

ANSÖKAN

Jag söker härmed tjänsten som generaldirektör och chef till Arbetsförmedlingen.

Av de 20 punkter som Ni anger i annonsen uppfyller jag minst ett tiotal, vilket väl får anses som ett ganska högt medelvärde. De viktigaste för min personliga del av dem kommer att markeras med fetstil i ansökan.
Som punkt 21 vill jag tillägga absolut ärlighet, något Ni redan nu har sett prov av, eftersom jag till skillnad från många av mina konkurrenter inte ens försöker påskina att jag skulle uppfylla alla Era önskemål, men bry er inte om det, lycksökare finns det gott om i dessa tider, se bara på den av mina företrädare som Ni nyligen fick ge sparken! Ej heller blandar jag ihop egna och andras telefoner eller plånböcker och kommer alltid nykter och vältvättad till arbetet.

Har hittills verkat inom skolan, kultursektorn, press och radio, för att nämna några av mina tidigare verksamhetsområden.  Det mest intressanta för Er del borde dock vara alla åtgärder inom Er egen organisation som jag stundom tvingats delta i, från ALU till Fas 3. Detta har inneburit att jag har fått god inblick i Er verksamhet och tro mig, det är ingen vacker syn jag tvingats skåda genom åren och värre har det bara blivit! Maken till mer kostsamt, hierarkiskt, odemokratiskt och framför allt ineffektivt kolchostänkande kunde man inte ens drömma om bakom forna järnridån! Men så fort jag får mitt skrivbord blir det ändring, då ska nya kvastar sopa!

Alltså: Här har Ni mig! En ärlig, pålitlig, noggrann medarbetare som till skillnad från de flesta innehavare av chefspositioner i Er verksamhet även kan lyssna på andra och framför allt svara på frågor och brev. Av de 20-talet brev jag hittills har skickat till Era direktörer har jag inte fått svar på ett enda. Vilket bevittnar att jag har tillräckligt med  goda ”kunskaper om och erfarenhet av statsförvaltningen och dess beslutsprocesser samt förståelse för den politiska struktur som myndigheten verkar inom”. Och den strukturen är minst sagt rutten! Under min ledning ska vi till att börja med få bort nämnda ohyfs hos de lägre stående lokalcheferna, vilket väl berättar om mina ”erfarenhet av och intresse för att arbeta med arbetsmarknadens funktionssätt.”

Jag kommer också att lyssna på dem av Era anställda som i direktkontakt med arbetssökanden agerar klarsynt, vågar tala för sig, påpeka vad som fungerar och inte fungerar i verksamheten, dem som försöker utveckla Arbetsförmedlingen istället för de odugliga ja-sägare som blint lyder order från de ofta verklighetsfrånvända överordnade som just nu skickar fullt friska människor till meningslösa och hjärndödande fas3-sysselsättningar utan att för ett ögonblick ta hänsyn till varken sina klienter eller Sveriges alla skattebetalare. För att uppnå en bortrationalisering av dylika ineffektiva och kostsamma åtgärder kommer jag att ”strategiskt leda och organisera verksamheten så att uppsatta mål nås,” precis så, som Ni ordagrant och ack så träffsäkert beskriver mina visioner!

Jag kommer att på ett förtroendefullt sätt företräda verksamheten i externa sammanhang, nationellt och internationellt, dock med tonvikt på det nationella i inledningsskedet, enär det vore en skam för nationen att visa upp ett sjunkande skepp för omvärlden innan dess värsta ohyra är utrotad. Till exempel tänker jag börja med att sparka den nollan som tror att formuleringen ”erfarenhet av att arbeta resultatorienterat” i en platsannons skulle vara av vikt! ALLT arbete går ut på att skapa resultat på ett eller annat sätt, annat är slöseri på pengar och mänsklig kapital, något det får bli slut på den dag jag tillträder min tjänst.

Ni meriterar ”erfarenhet av att företräda en medialt hårdbevakad verksamhet” vilket gläder mig oerhört. Få av Era JUG-deltagare är lika mediabevakade som jag, min senaste cd-skiva ”Nylonpunk” till exempel har blivit utskälld i både lokalpress och mer rikstäckande media just för att den innehåller sånger som ”Visa om fas3” och ”Sonett till min arbetsförmedlare”. Synd bara att Er chef i Norrköping, Madeleine Peyron, vägrade att ta emot den, det stred enligt henne mot Ert regelverk, något jag kommer att råda bot på under min ämbetsmannaperiod. God kultur ska sporra till ett väl genomfört arbete!

Mitt CV skickar jag separat efter att Ni först kallar mig till intervju. Så har jag nämligen lärt mig att man bör göra av Era egna jobbcoacher och dessa om några borde väl veta hur man söker jobb. Man kan ju faktiskt drista sig till att säga att jag redan nu är internutbildad av just Er till att söka detta ämbete!
Till CV:t bifogar jag även ovannämnda cd-skiva, men vill Ni redan nu bekanta Er med den kan Ni lyssna på den via Spotify eftersom Ni förmodligen har datorer, även om just denna ansökan ska skickas på papper. Regeringen har, det vet jag, eftersom vissa av deras förtroendevalda har via dem oftast till skillnad från Er svarat på mina brev. Här har Ni i alla fall en länk:
Pentti Salmenranta – Nylonpunk

Ser verkligen fram emot att få börja min tjänst! Lön, tjänstebostad och färg på tjänstebil kan vi diskutera senare, jag tror nog att vi lär komma överens så båda parter blir nöjda! Och det är jag överens om att Ni också tror.

Med högaktningsfull vördnad  (eller Tjingeling å tårta på freda! som Ni visst säger på Era personalmöten, lika bra att lägga sig till med den interna jargongen på en gång.)

Pentti Salmenranta

Jobbet som generaldirektör för Arbetsförmedlingen kan bli DITT!

Eftersom Arbetsförmedlingen åter igen har börjat kontrollera sina klienter och börjat tvinga dem att redovisa sökta arbeten varje månad, kan vi inte tro annat än att de vill att landets arbetsgivare ska bombas med jobbansökningar. Därför kan de givetvis inte bli annat än glada om så många som möjligt söker jobbet som generaldirektör för Af. Så sätt igång, jobbet KAN ju bli DITT! Kommer själv att lägga ut min ansökan som mall så fort den är färdigfilad. Man ska kolla alla stavfel med både stavningskontroll och blotta ögat när det gäller så här viktiga papper. Att mina meriter inte skulle hålla är jag däremot inte det minsta oroad över.

Här är länken till ”Regeringens utlysningar”, nedan hela ansökan om länken inte skulle fungera från en dag till annan.

Regeringen söker generaldirektör och chef till Arbetsförmedlingen

Svensk statsförvaltning består av drygt 200 myndigheter som lyder omedelbart under regeringen. Regeringen anställer myndighetscheferna och beslutar om deras anställningsvillkor. Lönen är individuell och bestäms mot bakgrund av de krav som ställs på befattningen och chefens kvalifikationer och erfarenheter. De flesta myndighetschefer anställs för en bestämd tid – normalt är den första anställningsperioden sex år.

Som huvudregel gäller sekretess i anställningsärendet för uppgift om enskild kandidats identitet.

Arbetsförmedlingen ansvarar för den offentliga arbetsförmedlingen och dess arbetsmarknadspolitiska verksamhet, se förordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingen ska verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft, prioritera dem som befinner sig långt
från arbetsmarknaden, samt bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt. Därutöver har Arbetsförmedlingen även en rad andra uppdrag bl.a. att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring och ett särskilt ansvar för att nyanlända invandrare erbjuds insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden. Huvudkontoret är lokaliserat i Stockholm. Myndigheten har verksamhet i hela landet, bland annat vid cirka 320 arbetsförmedlingskontor.

Vi söker dig som har

  • dokumenterat goda chefs- och ledaregenskaper,
  • erfarenhet av att leda en större organisation med omfattande verksamhet,
  • erfarenhet av förändringsarbete i en större organisation,
  • erfarenhet av att arbeta resultatorienterat,
  • kunskaper om och erfarenhet av statsförvaltningen och dess beslutsprocesser samt förståelse för den politiska struktur som myndigheten verkar inom,
  • kunskaper om myndighetens verksamhetsområde,
  • erfarenhet av och intresse för att arbeta med arbetsmarknadens funktionssätt,
  • akademisk examen eller motsvarande,
  • mycket goda kunskaper i svenska och engelska, både i tal och skrift.

Vi söker dig som har förmåga att

  • strategiskt leda och organisera verksamheten så att uppsatta mål nås,
  • leda Arbetsförmedlingens verksamhet på ett effektivt och rättssäkert sätt i enlighet med riksdagens och regeringens intentioner,
  • skapa engagemang och motivera personalen,
  • skapa förtroende, vara lyhörd och med gott omdöme ta till vara medarbetarnas kompetens,
  • samverka med myndigheter, arbetsmarknadens parter och andra aktörer,
  • kommunicera såväl internt gentemot medarbetare som mot externa aktörer,
  • på ett förtroendefullt sätt företräda verksamheten i externa sammanhang, nationellt och internationellt,
  • arbeta strategiskt med kompetensförsörjningsfrågor i myndigheten såsom generationsväxling, arbetsmiljö, jämställdhet och mångfald.

Det är även meriterande med

  • erfarenhet av att företräda en medialt hårdbevakad verksamhet,
  • erfarenhet av samhällsekonomiska analyser,
  • kunskap om kommunal och landstingskommunal organisation och verksamhet.

Mer information om anställningen lämnas av statssekreteraren Christina Ramm-Ericson och departementsrådet Anders Kessling och om anställningsvillkor av personalchefen Maria Hedin Nordling. Samtliga nås på tel 08-405 10 00.

I den här rekryteringen samarbetar vi med S.I.M.S Scandinavian and International Management Search AB där Göran Willner och Anders Engman svarar på frågor, tfn 08-662 08 30. Parallellt med annonsprocessen har S.I.M.S i uppdrag att genomföra en searchprocess.

Endast den som är svensk medborgare kan utnämnas som generaldirektör för Arbetsförmedlingen, se förordningen (2012:694) om svenskt medborgarskap för vissa myndighetschefer. Befattningen är placerad i säkerhetsklass. Säkerhetsprövning med registerkontroll kommer därför att genomföras före beslut om anställning som generaldirektör.

Välkommen med din skriftliga intresseanmälan inklusive CV senast den 14 november 2013 till Arbetsmarknadsdepartementet, 103 33 Stockholm. Skicka anmälan i ett förseglat kuvert märkt med referensnummer A2013/4101/SV.

En lysande affärsidé

Arbetslöshetsbranschen en är en av de mest lönsamma näringsgrenar vi har. Därför är jag stolt över att vara arbetslös, eftersom jag därmed genom min blotta existens kan bidra till samhällets välfärd och framgång.

Det senaste är att att man nu kan få sitt personliga brev granskat av ett företag som förhoppningsvis tjänar stora pengar på arbetslösheten. Ett brev som de flesta som har gått hela vägen fram till fas 3 redan har fått granskat minst tolvtusen gånger, men en gång till skadar inte!  Genom att trycka på den här blå knappen, kommer du alldeles gratis in på sidan där du kan ladda upp ditt personliga brev.

Sedan är det förvisso inte riktigt så gratis längre, men för endast 299:- blir du idiotförklarad snabbare än du kan ana! I och för sig borde det räcka med att vara dum nog för att bara betala 299:- för dylik humbug, men här får du faktiskt papper på att du är korkad.

Tro dock inte för den skull att företaget skulle tala om vad du ska ändra på, skriva om, ta bort eller lägga till i ditt personliga brev,  nejdå:

”Du får en poängsumma som anger hur bra ditt personliga brev är som helhet, baserat på det 40-tal kriterier som vi tittar på.” 

Vilket förmodligen betyder att dina uppgifter körs in i en slumpgenerator av samma typ som facebooks olika lekprogram använder då du får veta vad ditt favoritdjur kommer att heta i sitt nästa liv.

”Vi gör inte någon värdering av din kompetens, erfarenhet eller dina personliga egenskaper (det är tillräckligt jobbigt ändå att skriva om sig själv). Däremot kommer vi berätta precis vad vi tycker om hur du presenterar det i det personliga brevet.”

Det vill säga att ingen jävel kommer att läsa ditt brev, däremot kommer du att få ett standardsvar från en annan slumpgenerator där man har programmerat in 145 liknande med små variationer. Ifall din kompis skulle få för sig att betala samma summa för samma tjänst kan det vara bra att ni inte får identiska svar.

”Du får också veta hur du ligger till jämfört med snittet för alla de personliga brev vi granskat. Tänk att veta om du ligger under eller över snitt, redan innan du skickar in din ansökan.”

Jag är ganska övertygad om att du kommer att ligga i den övre halvan, skulle du bli helsågad till samma nivå som undertecknads visor brukar bli skulle du inte anlita deras tjänster fler gånger. Skulle du däremot vara perfekt, då skulle du inte betala 299:- en gång till för att få dina ändringar granskade.

Detta är alltså bara vad jag tror, MEN, jag kan ju ha fel. Man har ju blivit cynisk på gamla dar och tror alltid det värsta om folk och företag. Därför vore det intressant att få det här personliga brevet granskat. Samt givetvis det här och  det här.

Men nu har jag inte 299:- gånger tre i likvida medel att slösa bort hur som helst. Skulle däremot någon av mina läsare vilja sponsra mig med en liten summa på faktiska kostnader, jobb att lägga in det i datorn, tangentavgift, ATP och semesterersättning samt datorhyra av lillflickan för 13 000:- per halvtimme plus ett mindre schablonbelopp, låt oss säga på en halv miljon för oförutsedda utgifter. Betala då senast inom 14 dagar efter att ni har läst detta meddelande till mitt privata konto hos Der ACME-Bank auf Schweiz, kontonr 9875679875764-00, clearing nr 87654.

Minoritetsspråk och behörighet

Sverige har fem nationella minoritetsspråk. Finskan är ett av dem. Mitt modersmål. De övriga är jiddisch, samiska, romani och meänkieli.

Min kommun är förvaltningsområde för finska, något man blev 2012. Detta innebär att man på ett bättre sätt åtar sig att trygga finskans särställning och kvalitet.

Jag har jobbat i Norrköpings kommun som modersmålslärare i olika omgångar sedan 1989. Har dock aldrig fått fast tjänst trots att jag är behörig med examen från Hemspråkslärarlinjen, Göteborgs Universitet 1985. Har alltid hamnat i kläm, ty så fort jag har varit på väg att bli ”inlasad” har någon annan med fler tjänsteår i kommunen blivit övertalig och gått förbi. Inget att säga om det, under de tidigare åren fanns det en hel del behöriga modersmålslärare. Men när jag senast sökte förlängning på mitt vikariat för två år sedan, fick jag veta att kommunen har slopat behörighetskravet och anställer endast personal som redan har tjänst i kommunen, oavsett behörighetsgrad.

De senaste åren har man haft barnskötare, förskollärare och annat övertaligt folk som har undervisat i finska ända upp till gymnasienivå. Säkert ambitiösa och duktiga människor, jag ifrågasätter inte några enskilda personers lämplighet här, men vad vill vi ha för skola? När man från regeringshåll annars är måna om utbildningar och legitimationer, varför gäller inte detta hela skolan?

I vilket annat ämne skulle man göra likadant? Eller i annan kommunal verksamhet? Låt oss säga att man behöver en ny kommunekonom; skulle man hellre låta en övertalig vaktmästare ta över sifferexercisen än att anställa en matematiskt och administrativt skolad person bara för att slippa nyanställa?

Hade för ca ett år sedan ett personligt samtal med kommunalrådet Olle Johansson (S). Då tyckte han inte att kommunen gjorde rätt. Han till och med skrattade åt det absurda i att jag med min utbildning befann mig i fas3,  inte heller tyckte han att man sparade något om man lät bli att anställa mig.

Sedan hände ingenting. Nu har tonen hos den gode Olle ändrats. Efter ett brev jag skrev till kommunalråden och berörda chefer ställde Mathias Sundin (FP) en fråga till kommunfullmäktige om förhållandet. Olle Johansson lär då ha svarat ungefär att allt är Jan Björklunds fel. Då Sundin omformulerade frågan var allt fortfarande Jan Björklunds fel.
Goddag yxskaft! Man kan säkert beskylla Jan Björklund för mycket men knappast för att han lägger sig i vem Norrköpings kommun anställer som lärare i finska…

När jag fick min examen var modersmålet på tapeten och behörighet vägde tungt. Dock ej nu längre. Det märkliga är bara att ingen tycks vilja veta när mitt intyg slutade gälla. Så här svarar Tommy Fabricius, utbildningsdirektör i Norrköping

Något krav behörighet för modersmålsundervisning har inte tagits bort eftersom det inte har funnits, men IKSE prioriterar de med pedagogisk utbildning före andra.

 Här har det som ofta varit en avvägning, där det faktum att det endast gäller 20%, den tillsatte är utbildad pedagog med utbildning och undervisningserfarenhet i finska samt att hon redan är anställd i kommunen sammantaget har  vägt över.

 Den dag kommunen inte har erforderlig kompetens internt, så har du däremot ett gott konkurrensläge.

(IKSE=Interkulturella Språkenheten, kommunens avdelning för all modermålsundervisning, min anm.)

Fint klapp på huvudet, tacktack. Jag ställde en följdfråga:

Så kommunen tycker att språkundervisning på gymnasienivå lika väl kan bedrivas av en förskollärare som en behörig gymnasielärare? Intressant.

Skulle detta gällt också om det hade handlat om svenska, engelska eller något B-språk? Att kommunen inte haft behörighetskrav i modersmål tidigare är också en nyhet för mig.

Senast i går hörde jag i radion Erik Ullenhag tala om snabbutbildning av modersmålslärare i finska eftersom det är brist av dem i landet. Hör Norrköping inte till landet?

Tommy Facricius:

Hej igen!

 Jag tycker inte att man kan dra slutsatsen att vi generellt likställer förskole- och gymnasiekompetens, utan som jag skrev så handlar det om en sammanvägd bedömning. Men den bedömningen har gjorts utifrån de utgångspunkter och rutiner vi har idag, och din fråga ger oss förstås anledning att ta upp ett resonemang tillsammans med HR om det finns anledning att nu ompröva våra bedömningsgrunder.

Gick vidare till Skolverket och undervisningsråd Mats Wennerholm. Därifrån fick jag följande svar:

Skolverket har precis som alla andra som arbetar i skolan att förhålla sig till Skollag och förordningar. Styrdokumenten säger att huvudmannen är skyldig att erbjuda modersmålsundervisning bl.a. förutsatt att man kan engagera en lämplig lärare före undervisningen.  Det finns krav på skolhuvudmannen vid anställning av modersmålslärare att personen ska vara lämplig för sitt uppdrag (Skolförordningen 2011:185 5 kap 10§)  Det är huvudmannen som anställer som också sätter upp kriterierna för lämplighet. Några av de faktorer som huvudmannen tittar på vid bedömning av lämplighet är bl.a.  förståelse för uppdraget och dess styrdokument, tidigare akademiska kunskaper, särskilt pedagogiska, personens kunskapssyn, syn på elever lärarrollen, ämneskunskaper och  kunskaper i svenska språket, relationen mellan tidigare skolerfarenheter och den svenska skolan.

mvh/ Mats Wennerholm

Blev inte riktigt klok på svaret så jag förtydligade, denna gång i punktform på inrådan av en god vän.

Hej Mats!

Blev inte riktigt klar över ditt svar, kan du förtydliga några punkter:

 1. Menar Skolverket alltså att formell behörighet inte är avgörande, utan att andra egenskaper väger tyngre?

2. Anser skolverket att man i och med att man har fått behörighet i yrket i Sverige, i ett av dess universitet, inte automatiskt uppfyller kraven på ” förståelse för uppdraget och dess styrdokument, tidigare akademiska kunskaper, särskilt pedagogiska, personens kunskapssyn, syn på elever lärarrollen, ämneskunskaper och  kunskaper i svenska språket”?

3. Vad tror Skolverket i så fall att man sysslar med på lärarhögskolorna om man inte skolas i just ovannämnda egenskaper?

4. Hur kommer man att, som regeringen skriver, ”genomföra insatser för att förstärka tillgången på lärare i nationella minoritetsspråk” i fortsättningen, när man redan nu struntar i att ta tillvara på de lärare som redan finns? Det kan knappast handla om nya former av utbildningar eftersom dessa enligt era direktiv inte väger särskilt tungt i de allmänna bedömningarna.

Och Mats Wennerholm svarade, fast inte i punktform.

Hej igen Pentti, ditt ärende handlar om en fråga som Skolverket inte har mandat att lägga sig i utan något som enligt gällande lagstiftning avgörs av skolhuvudmannen. Det formella kravet vid anställning av modersmålslärare är lämplig. Det är skolhuvudmannen som bestämmer vem som är mest lämplig. Det är alltså en fråga mellan arbetsgivare och arbetstagare.

mvh/ Mats

Och eftersom jag inte blev riktigt klok nu heller skrev jag ytterligare en gång:

Fick fortfarande inte riktigt svar på hur ni ser på de kommande utbildningarna det talas om. Finns dessa överhuvudtaget eller är detta bara något som media hittar på, och om det kommer att utbildas modersmålslärare, kommer dessa att på något formellt sätt kunna åberopa sin behörighet, eller kommer dessa personer endast så att säga kasta studiemedel i sjön?

Denna lättvindiga och svävande syn på lärarbehörigheter, är detta något som bara gäller modersmålslärare, eller är de omtalade lärarlegitimationerna lika värdelösa hos andra lärargrupper?

/Pentti

Men då slutade Mats Wennerholm att svara helt, både i punkt- och annan form.

Om regeringens direktiv angående modersmålsundervisning kan vi läsa här. Den på Skolverket som har ärendet på sitt bord är enligt mina källor just Mats Wennerholm. Fast han kanske inte har hunnit städa sitt bord ända till den nedre delen av högen där dylika promemorior brukar hamna?

Nyligen gick Norrköpings kommun ut med Överenskommelse mellan Norrköpings kommun och Arbetsförmedlingen”, vars mål ska vara ”att öka sysselsättningen bland personer som står långt från arbetsmarknaden”, ett dokument undertecknat av Angeles Bermudez-Svankvist för Af och Lars Stjernkvist för Norrköpings kommun.

Igår träffade jag Madeleine Peyron som nu är chef på Arbetsförmedlingen i Norrköping på SALO, min fas3-handläggare. Tog upp dokumentet och ville skriva ett brev till henne och kommunen. Men Madeleine ville inte ha några brev från mig. Hon sa att detta inte gällde mig eller några enskilda människor över huvudtaget, utan var ett ”generellt” dokument. Enskilda arbetslösa göre sig med andra ord icke besvär när kommunen utrotar arbetslöshet, endast de generellt arbetslösa.

Men nu har i alla fall beslutsfattarna fått säga sitt. För den här gången. Anser mig fortfarande vara en av de mest tvåspråkiga personer i Norrköping och tycker därmed att en förvaltningskommun borde kunna nyttja mina resurser på ett bättre sätt än att låta mig bli förolämpad på Arbetsförmedlingens terapiverkstäder, där målet är att ”lära sig att gå upp i tid, duscha och träffa andra människor”.

Det är mycket sammanvägning i de samlade bedömningarna nuförtiden. Som sedan slutar i generella dokument. När Angeles Bermudez-Svankvist fick gå var det inte för att hon var full på jobbet eller för att hon ringde i telefon, nejdå, enligt Hillevi Engström bygger beslutet på ”en samlad bedömning”.

Min samlade och sammanvägt generella bedömning är att det här landet och dess kommuner styrs av idioter.